fredag 11 maj 2018

Frekvenshöjning visst – men bara om Jorden krymper

Det har påståtts att Jordens resonansfrekvens, Schumannresonansen, skulle ha höjts från 14 Hz till 3500 Hz och att det är en del av ett pågående frekvensskifte som gör att alla kommer med i en dimensionell uppstigning (eller dör). Visst är det sant, men bara om du förut hade en mil till jobbet och nu bara har 20 meter! Låt mig förklara en rolig myt.

Med spänning i luften
Mellan Jorden och jonosfären, som båda är elektriskt ledande uppstår det ett instängt utrymme för elektromagnetiska vågor. Vågorna får sin energi av när de 400 000 Volt spänning som ligger mellan Jorden och Jonosfären urladdas genom åskväder. Och det rör sig om många urladdningar. Det finns i snitt 2000 åskväder över Jorden och det pågår runt 50 urladdningar i sekunden.




Varför dessa frekvenser?
Vad är det då som ger Schumannresonansen sina frekvenser som ligger på omkring 7,83, 14,3, 20,8, 27,3, 33,8, 39 och 45 Hz. Jag skriver omkring dessa frekvenser för det är också en myt att den ligger på exakt 7,83. Titta på grafen nedan så förstår du att siffrorna är medelvärden. Grundfrekvensen varierar dagligen mellan 6 och 9 Hz på grund av väder och solstormar.


Jorden en resonanskavitet
För att förstå varför just dessa frekvenser uppstår kring vår planet behöver man se planeten som den resonanskavitet som den är. Kalla den för en stor rymdflöjt. I följande bild ser du de tre första grundvågornas utbredning i utrymmet som är kring 80 – 100km högt.


Om man rätar ut kaviteten ser man att det är naturligt för vågorna att bara kunna svänga kring vissa värden från 7,8 till 45 Hz. I bilden nedan motsvarar första vågen 7,8 Hz, andra motsvarar 14 Hz och tredje motsvarar följaktligen 20 Hz och så vidare. Så enkelt är frekvenserna förklarade. Vad består då påstådda frekvenshöjningen i?


Originalmyten
En källa från 2013, som jag tror är ursprungsmyten, kommer från ett uppstigningsnille vid namn Chris Thomas. Enligt honom har Jorden sedan den 10 december 2013 sakta börjat öka de lägsta ändfrekvenserna. Han beräknade den skulle bli 100 Hz vid nyåret 2014 och skulle förväntas stiga till 3000 Hz under 2014 för att nå 3500 Hz som nya grundfrekvensen. Hade Jorden gjort det snabbt skulle 90% av befolkningen i västländerna ha dött över natten. (De som inte hänger på dör i alla fall men inte lika många och inte lika snabbt. Frekvenshöjningens och uppstigningens baksida är alltid att det ska ske en sållning och vi får bara goda människor kvar).

Tillbaka till fakta
Vad krävs då för att höja Schumannresonans kring Jorden? Jo, att kaviteten, det vill säga utrymmet kring Jorden krymper. Alltså att Jorden blir 250 gånger smalare kring sin midja! Titta på bilden nedan så ser du vad som behövs för att klämma ihop grundfrekvensen till 3 gånger högre. (Föreställ dig då 250 gånger högre frekvens som Chris Thomas påstått).


Pressa en musiker
Om du inte skulle tro mig så gå till en musiker med flöjt och försök få henne att pressa ut 250 gånger högre ton ur sin blockflöjt! För det krävs inte bara tryckluft utan en mikro-flöjt som får en piccolo flöjt att se ut som ett grovt avloppsrör.


Så vad kan jag säga? Om du trodde på den här frekvenshöjningsmyten har du bokstavligen blivit blåst. Har du betalat för det här får du stå för fiolerna också.

Krympa 1 mil till 20 meter
Det är ingen idé att lägga ut en bild på hur liten Jorden skulle behöva bli för att bilda ett så kort hålrum för vågorna, men jag kan ge dig några jämförelser. För att ge högre frekvens måste alltså Jorden krympa sin midja. Om du förut åkte 1 mil till jobbet behöver du nu bara gå 20 meter! Vad svenskens medelvikt (nuvarande 75kg) skulle bli är svårt att säga. Jag tyckte det var oviktigt att göra beräkningar på det. Men om bara Jorden, och inte oceanerna skulle krympa, skulle vi alla behöva djupgående dykarutbildning, oavsett var vi bor.

Välj elektroniskt eller dingla
Om du fortfarande skulle vara höjningstroende så gå till sajter som registrerar Schumannresonans dagligen sedan många år. De registrerar elektroniskt och dinglar inte pendel som Chris Thomas gör. Ingen höjning alls finns att finna elektroniskt. Variationen ligger som förväntat inom det normala, för vår rymdflöjt håller sin midja stadig. Tur det för jag skulle inte gilla att min flöjt skulle krympa så in i vassen. 

Mikael Kvist
Klärvoajant och ingenjör

---------------------------------------------

Här har du boktips:
  • Seven Subtle Vibrations – A scientific study of Schumann Resonance, 2002 by Benjamin Lonetree.
Och här är länktips:
Hälsa på mig gör du här:
Länka hit till bloggen:


onsdag 21 februari 2018

Hellre ostörd än avstörd

 

Ibland kan resultat förvåna som när man tror sig göra ett enkelt experiment med slagruta. Att lägga ut spår är inte vad man tänker de gör när de mäter med hjälp av slagruta.

Spridda resultat
En av de mest grundläggande insikterna om hur slagrutepersoner skapar sina fält de mäter kom vid en enkel försöksuppställning. En i taget fick gå en bestämd sträcka och vi märkte ut var de fick utslag. Ingen av deltagarna fick veta något om de andras utslag. Först såg det ut som vi valt fel område. De första att gå sträckan var ovana personer och vi fick spridda resultat. Praktiskt taget ingen fick utslag på samma ställe.

Kunde en kunde alla
Plötsligt fick försöket en vändning. En slagrutevan man gick sträckan. Ingen tvekan var han fick utslag. Efter honom kom fler som inte var slagrutevana men alla fick resultat som låg på samma ställen som den slagrutevana personens utslag! Självklart kunde inte försökspersonerna veta var de föregående fått utslag. Vad innebar detta? Jo, en slagrutevan person mäter inte bara. En slagrutevan lägger ut spår och förstärker spåren så starkt att andra ovana får samma utslag!

PSI-spåret
Det här ger anledning att nämna boken PSI-spåret ur en ny synvinkel. Boken redovisar en metod att hitta förlorade föremål genom att en person fokuserar på föremålet och en annan med slagruta går runt den första personen och mäter det spår som uppstår. På det viset kan slagrutepersonen få utslag i den rikning som föremålet ligger. Försöken har gett träff upp till 2 av 3 försök vilket är långt över slumpen. PSI-spåret visar på att det uppstår ett spår mellan personen och det den söker.

Utvidgat PSI-spår
De här resultaten jag redovisar ovan innebär en vidgning av begreppet PSI-spåret till att omfatta att även slagrutepersonen lägger ut tydliga spår som andra ovana nästan snubblar på av tydlighet. Att slagrutepersoner förstärker fälten mångfalt så även en ovan person kan mäta dem ger konsekvenser som inte förståtts och ännu mindre diskuterats i slagrutekretsar. Jag skall ge ett skrattretande exempel från mitt eget hem.

Finner de eller lägger de en rak en?     (from: psychics.co.uk)

Skapa störfält
Det är många original jag mött under åren, avstörare inte minst. Den jag fick uppleva i mitt kök väljer jag att inte nämna vid namn. Som pinne- och energifixerad uppfinnare var han otroligt entusiastisk över sina små konstruktioner och hur fantastiska de var. Vi hann knappt komma in från hallen förrän han satte igång. Genast tog han fram pekare i mitt kök och tog ut en störlinje tvärs över rummet. Sen hängde han upp sin lilla manick på min vägg och mätte igen. Störlinjen var helt borta! Han var i ett exalterat tillstånd hur bra hans uppfinning fungerade.

Tappade hakan
Jag häpnade så det måste ha synts. Men inte över vad hans avstörande manick åstadkom. Tvärt om. Jag hade huset helt under kontroll. Jag visste jag inte hade några störande troll som rände rätt igenom mitt kök som kraftiga linjer. Jag sa ingenting men jag var helt fascinerad av hur han kunde kasta ut en störlinje bara för han ville ha en och visa sin fantastiska manick på! Störlinjen blossade upp lysande för mina klärvoajanta ögon! Hade aldrig sett något liknande förut! Och självklart släckte han den så fort han fick slänga upp sin avstörningsmanick på väggen. Jag fick låna hans avstörare och tyckte att det var bäst så jag slapp städa efter honom. Ingen mäter några som helst så kallade energier utan att samtidigt förstärka eller till och med skapa dem. Det är ett som är säkert. Det blir dessutom grova spår, som sådana som jag både ser och känner av.

Fritt från avstörare
Jag skulle aldrig släppa in en slagruteperson i mitt hus för att förstärka alla störzoner så jag inte kan trivas där och måste köpa avstörning av honom! Nej tack. Jag har samma förbud i mitt hus mot rökare som slagrutefolk – pinnarna lämnar man utanför! Doften de lämnar efter sitter kvar i veckor fast jag vädrar. Jag trivs i mitt hus, tro mig.

Hemma är det ohämmat fritt
Det finns ingenting som är så gott som vågor som svänger genom min kropp harmlöst. Och alla vågor som är lika mig är förstärkta så att jag har en riktigt mysig känsla varje gång jag kommer hem innanför dörren. De lever. Därför säger jag: Hej Huset! Jag jobbar inte med avstörning. Vid några enstaka tillfällen har jag hjälpt till att städa ut resultaten av avstörares härjningar. Kalla mig trivselinförare som kontrast till skrämselinförarna.

Hellre ostörd än avstörd - Min melodi i kosmiska vågornas hav

PS Dessutom har jag i massa år avsiktligt sovit i min säng som stått på fler kryss än en flerplanskorsning har tillfarter. Jag avstörde inte. Jag bestämde mig att inte störas helt enkelt. Det fungerar lika bra som en manick, för det är så manicker fungerar. DS

Mikael Kvist

(Den här artikeln skrevs ursprungligen för tidskriften Slagrutan, men man ville inte ha den. Tydligen var den för störande ;)

Pinne upp och pinne ner - ibland går det åt olika håll
Vill du bidra med dina observationer, diskutera udda tankar eller bara få kontakt. Alltid öppen för nytt intressant. Hör av dig via: www.mikaelkvist.se


söndag 22 november 2015

Räkna Knytt är inget nytt!

Dr Jim Butler är intressant för han talar om hur vissa platser har bättre egenskaper än andra att ”lyfta på slöjan” till parallella verkligheter. Han ser på rapporterna om möten med naturväsen som ett portfenomen med både inre och yttre faktorer. Statistiken han har fått fram i sin undersökning är i många stycken förvånande.

Lavinartad respons

Butlers första intervjuer och studier började som ett hobbyprojekt. Men efter att han hållit några föreläsningar om sina resultat fick han en närmast lavinartad respons och kontakt med massvis med nya personer som upplevt naturväsen. Först efter sin pensionering från undervisningen vid University of Alberta har Dr Butler kunnat lägga full tid och resurser i ELFEN Project.

Undersökningen

ELFEN Projektet grundades 1998 av Dr Jim Butler, Ph. D., en högt respekterad professor vid University of Alberta och en internationell auktoritet på naturvårdsbiologi, naturreservat och naturskydd. E.L.F.E.N. är en förkortning av Elemental Life Form Encounters in Nature (övers: Möten med elementära livsformer i naturen). Undersökningen vände sig till personer som hade stött på väsen som kan beskrivas som elementarer, naturandar, pysslingar, tomtar, fauner, småfolk, nymfer, älvor, feer eller andra slags naturväsensformer. Möten med spöken, uppenbarelser, änglar, eller UFO:n var inte föremål för undersökningen. De första 200 intervjuerna med personer som haft möten med naturväsen bedrevs till största delen i västra Kanada.

Bekräftade möten

Dr Butlers egen hypotes om denna samling av observationer är att det handlar om "riktiga", inte inbillade, varelser och samhällen. Man kan förstå det av statistiken. I motsats till den allmänna föreställningen om fairymöten är människor inte alltid är ensam när det händer. Människor som rapporterat att mötet skedde i närvaro av en annan person var upp 33% av tillfällena. Ensamma med upplevelsen vid 67% av tillfällen. För hela 62% av de tillfällen då en annan person var närvarande, bekräftades mötet av den andra personen!

Oväntade siffror

Det finns en hel del oväntade siffror i statistiken. Att de flesta möten sker i naturlandskap 46% var väntat. Men att 23% skett i närheten av hus var förvånande och att hela förekom 27% är inomhus var överraskande. Att flesta iakttagelser sker i skogen är lätt att tänka sig, likaså kring stenar och vatten. Men att hela 25% av rapporterna kom från stadsområden var oväntat. Att män och kvinnor ser naturväsen lika ofta hade jag själv inte gissat.

Barn och vuxna

Det är en viss skillnad mellan vuxna och barn i statistiken. Ett barn som ser naturväsen är något mer benägna att se dem igen. 53% av barnen har haft flera observationer. Vuxna har bara haft upprepade möten vid 30% av fallen. Vid 86% av tillfällena har barn stött på eller lekt med mer än en varelse. Vuxnas möten involverar också fler än en varelse vid 61% av mötena. En annan intressant observation är könsfördelning. 87% av alla iakttagelser var osäkra om kön, i synnerhet när små älvor uppträder i större antal. Av de iakttagelser där kön kunde urskiljas var 85% manliga och endast 15% var kvinnliga.

Gränsfenomen

I rapporten nämns också fenomen som jag kallar för gränsfenomen. Alltså sådana som uppstår när två verkligheter endast delvis går in i varandra. Under sådana omständigheter kan till exempel ljudet av skratt uppfattas (låter som en grupp av små barn), utan att någon är synlig för ögat. Det har rapporterats i 11% av beskrivningarna. Det finns en hel del rapporter och beskrivningar av att naturväsen lämnar fotspår efter sig utan att de syns. Naturväsen observerades också kunna försvinna efter behag, rusa iväg med onormal hastighet och ibland hoppa in i en sluttning eller klippblock

Butlers hypotes

Hur summerar då Butler dessa möten och vad orsakar dem? Han menar att det handlar om riktiga varelser och samhällen. ”De finns i ihållande tillstånd av vibrationsfält. Olika former av naturvarelser lever och skiktar sig inom olika frekvenser. Grupper och individer behöver modulera sina frekvenser för att vi ska kunna se dem. Tomtar och älvor till exempel verkar upprätthålla tillstånd synliga för oss under flera timmar, medan endast några minuter för älv-former.”

Förutsättningarna för möten

Dessa unika möten tycks ske enligt vad Butler kallar för en miljö av multipel närvaromiljö - en slags parallell verklighet i utkanten av mänsklig perception, som visas under en eller flera förutsättningar. Dessa förutsättningar benämner Butler som: Självtransformerande, miljötillåtande (Ingressportaler) och även rent slumpmässiga.

Ingressportaler

Det Dr Butler kallar för miljötillåtande förutsättningar är kanske det om är mest intressant ur slagrutesynvinkel. Han menar att en omständighet är miljötillåtande ”när eller var en plats uppvisar varians att tillåta en större likvärdighet i egenskaperna i våra synliga ljusfrekvenser som delar upp perceptionen om livets dimensioner som vi föreställer oss dem”. Jag skulle uttrycka det med mina ord som att parallella verkligheter ligger tillfälligt och lokalt närmare varandra på vissa angränsade platser. Dr Butler kallar dessa platser för ”Ingressportaler” (övers: ”Ingress Portals”) och är ofta förbundna med specifika egenskaper.

Ingressportalers egenskaper

Dr Butler har räknat upp dessa karakteristiska egenskaper eller omständigheter hos Ingressportaler. En plats där ”slöjan är tunnare” eller ”slöjan lyftes” hänvisar ofta till upplevelsen av sådana omständigheter. Här är några miljötillåtande omständigheter som Butler nämner:
  •     Dimmiga platser
  •     Rinnande vatten
  •     Åska
  •     Platser med kristalliserade strukturer
  •     Leylinjer
  •     Platser med magnetfält
  •     Platser med geotermisk aktivitet
  •     Sten med specifika mineral

Hur uppfattar naturväsen mötena?

Småfolket kommunicerar ganska ofta avsiktligt med människor (23% av mötena). Älvor och tomtar i rapporteringen antingen "presenterar sig" eller verkar mycket förvånade när människor stött på dem. Små älvor som leker sinsemellan i närheten av mänskliga hem stannar uppmärksamt och stirrar tillbaka när de är medvetna om att en människa faktiskt tittar på dem. Det verkar vara något de inte förväntar sig och det är obehagligt för dem. I flera fall verkar de mycket förvånade.

Att förhålla sig till detta

Om nu dessa verkligheter existerar fysisk parallellt med oss väcker det en hel del frågor. Hur interagerar vi på bästa sätt? Och hur kan man förhålla sig till dessa parallellt existerande varelser och verkligheter? Dr Jim Butler nämner att ursprungsbefolkningen utmed Kanadas västkust berättat följande: "Vi lever i harmoni med dem. Vi erkänner varandra som om vi ömsesidigt delar samma utrymme."

Mikael Kvist





Källa: www.elfenprojekt.com.
Figur: Regina Larsson
Foto: Mikael Kvist

söndag 25 oktober 2015

Där fairy gates är ett miljöproblem


Wayford Woods i södra England har fått ett nytt miljöproblem. Fairy Gates i hundratal har börjat mystiskt börja uppträda i skogen vid foten av träd. Ibland har små leksaksmöbler med stolar och sängar hittats bakom dörrarna. Förtjusta barn har börjat flockas kring dem som lämnar små lappar till fairys och som försäkrar ett de tror på att de finns och ber dem att uppfylla deras önskningar. 

Wayford Woods Charitable Trust som förvaltar skogen blivit alltmer oroade av de eventuella skador som kan bli i träden där dörrar har skruvats fast i dem och det skräp som blir i skogen av alla små lappar som blåser omkring i landskapet.

”Kvalitetskontroll” har införts och man försöker informera folk om att fairys är skygga av naturen och att de inte skulle vilja bo färgskrikande rosa dörrar. Samtidigt försöker man hålla rent i skogen från alla vinddrivna små lappar, liksom dörrar med farliga spikar som lossat från träden.

Vi är inte anti-fairy förklarar man, men vi har små dörrar överallt. Det är risk att det håller på att bli okontrollerat.

Förra året dök en hel lekplats upp vid foten av träden komplett med två fot höga gungor och rutchbanor. En del äldre har börjat klaga som minns hur skogen var när den var orörd innan. Vissa små dörrar ligger långt från stigen så när barnen kommer för att se dem blir blåklockor nedtrampade.

Vissa dörrar har slitits bort från träden, kanske av missnöjda besökare. Man försäkrar att det inte är ansvariga från Wayford Woods Charitable Trust som har gjort det. Man menar att man inte vill verka mot fairies men man bekymrar sig över att träden skadas.

Informerandet av folk verkar dock ha lyckats. Numera skruvas de inte fast utan sätts dit med stolpar istället. Man verkar ha förstått att fairys inte gillar dörrar som syns trettio meter bort. Och som en i styrelsen för Wayford Woods Charitable Trust sa: Ingen vet vem som slitit bort dörrarna från träden. Det kan ha varit goblins.

Mikael Kvist


Källa: The Independent, 2015

lördag 6 juni 2015

Hundar ställer in kompassen när de utför sina behov

Har du funderat över varför din hund går i cirklar innan den ska tömma tarmen? Nu kan du få ett vetenskapligt svar på frågan. Hunden söker inte efter den perfekta platsen utan efter den optimala geomagnetiska riktningen.



Magnetisk storm påverkade
Hynek Burda och medarbetare vid University of Duisburg-Essen och vid University of Agricultural Studies i Prag har gjort en tvåårig studie på 70 hundar fördelat på 37 raser vid 1.893 tillfällen för tarmtömning och 5.582 tillfällen för urinering. De fann att hundar ställde in sig efter kompassriktningen när de skulle utföra sina behov, men bara när magnetfältet var lugnt. Det visade sig oväntat att hundar är mycket känsliga för små magnetiska variationer i polaritet, dvs deklination, under magnetstormar. Dessa variationer rör sig om mindre än någon tiondels grad.

Metod
Man såg till att hundarna fick ströva fritt utan koppel borta från linjära strukturer som väggar och staket, borta från vägar, elektriska staket, högspänningsledningar och större stålkonstruktioner. Riktningen utfördes med en handhållen kompass. Man kunde snabbt utesluta vind, tid på dagen och solens vinkel. Inte heller styrka på magnetfältet tycktes ha någon påverkan av val för riktning när hundarna skulle utföra sin behov utan endast när magnetiska polariteten var stabil valde de nord-sydlig riktning. Eftersom magnetiska fältet är bara lugnt under cirka 20% av dagen kunde det förklara varför man inte hittat det vid tidigare försök.

Obesvarade frågor
Det är fortfarande ett mysterium varför hundar ställer in sig och huruvida de gör det ”medvetet”. Med andra ord om magnetfältet uppfattas som ett sinne så att de ”ser”, ”hör” eller ”smakar” kompassriktningen eller om de helt enkelt känner sig bättre eller känner sig mindre okomfortabla i en viss riktning. Studien visar att hundar under lugna magnetförhållanden inte bara väljer N-S riktning utan även undviker Ö-V riktning. Man vet inte om det kan förklaras som störning eller avsiktligt avstängning av den magnetoreceptiva funktionen när de väljer andra riktningar under magnetstorm.

Möjligheter
Organisk magnetkompass hos hundar som känner både riktning och störningar i riktning kan ses som ett extra sinne. Hundar används idag för deras extraordinära luktsinne och hörsel. När de fått upp ett spår kan de till exempel känna i vilken riktning den/det de söker har gått. Man kan därmed ställa frågan om även magnetoreceptiviteten kan tränas hos hundar och vilken användning skulle de kunna ha? Och finns det fler känsligheter hundar skulle kunna ha som vi ännu inte känner till?

Människors känslighet
Magnetoreceptivitet har vetenskapligt bekräftats i ett stort antal däggdjur – både hur de använder magnetfälten och hur de förändrar beteenden vid magnetfältstörningar. Vad kan detta innebära för oss människor? Är det kanske bara en fråga om tid innan man finner ett mer eller mindre vilande sinne för magnetiska influenser i människor också? Hur hundar påverkas av magnetstormar kan vara en parallell till människor som beskriver bl.a sömnrubbningar under dygn med magnetstormar. Magnetstormskänsligheten vissa människor upplever kanske inte bara rör sig om magnetfältets intensitet utan även dess polaritet.
Kan vi också kan vi träna upp magnetoreceptivitet och använda den medvetet? Och om man är känslig kanske man kan stänga av receptiviteten medvetet eller skärma sig så man får bättre nattvila? Vi kanske inte är så olika hundar. Fältet ligger öppet att utforska.

Mikael Kvist



Källor
Följande källor är hämtade ur www.frontiersinzoology.com:
Burda: Dogs are sensitive to small variations of the Earth’s magnetic field
Burda: Magnetic compass orientation in the subterranean rodent
Southern: Influence of disturbances in the earth’s magnetic field on Ring-billed Gull orientation.
Burda: Extremely low-frequency electromagnetic fields disrupt magnetic alignment of ruminants.

tisdag 31 mars 2015

När tiden hoppade galet i Mars

Att förstå tiden gör man inte. Man tror snarare att man är knäpp när den inte uppför sig som man tror den ska göra. Då är det bra att inte vara ensam om det. KV-gruppen har rapporterat in en hel del tidfenomen mellan 9:e och 15:e Mars. Här är ett axplock iakttagelser:


Väckarklockan hoppar tillbaka
”I tisdags ringde min klocka 5.45. Jag tryckte på snooze, en stund senare kollade jag på klockan 5.15. Idag vaknade jag 6.12 av ett högt hundskall inne i huvudet. (det var så högt o fysiskt så detta kan jag inte bortförklara) jag hoppade till o blev klarvaken.”

Plötsligt en kastrull på bänken
”Min bror berättade nu att i morse när han gick upp, han bor ensam, stod en kastrull på diskbänken som han aldrig använder. Han sa också att han ser ökad aktivitet av ljusfenomen under sina bilturer ut på landet på kvällarna. Runt Skultuna-trakten. Ökat sen cirka tre veckor.”

Upp försent och kom för tidigt
”Jag har också haft märkliga upplevelser av att tiden hoppat tillbaka denna vecka. Tisdag, onsdag och idag. Kommer upp försent pga mkt trött. Kommer ändå en kvart för tidigt till dagis. Tre trötta barn väckta, klädda och skjutsade till sina verksamheter på 20 minuter är i princip omöjligt.”

Allt framplockat innan
”Håller på att göra mig i ordning för nytt natt-pass. Duschade och skulle sedan ta fram det jag ska ha med. Då var allt framplockat redan. Och jag har inte själv gjort det innan duschen.”

Telefonens laddning
”Igår var jag med och såg ett hus bli till. Grunden var färdig och kl 08 kom långtradarna med husdelarna. Kl 15 var huset helt ihopsatt. Jag tog massor med bilder m min iPhone men batteriet tog inte slut! Varnade inte ens för "låg nivå". Idag har jag knappt använt den, men nu är det 4:e gången som den vill ha laddning... ”

Akuten full på grund av medvetandeförluster
När tiden gör skutt är det inte ovanligt att medvetandet inte hinner med. Veckorna innan föregicks av ovanligt många med yrsel. Det är ett vanligt tecken på att portar står öppna i tiden. Ett annat tecken är att man känner av att ben och fötter är heta eller känns som det stockar sig i benen. Det händer i inledande öppningsfasen när varm jordkraft tränger upp. Här är en som berättade om natten på akuten:

”Tycker själv tiden känns ibland inte naturlig. T ex i natt när jag jobbade har det aldrig varit så mycket ambulanser en vanlig onsdag natt. Så många larm med alla olika olyckor. Flera oförklarliga medvetandeförluster, unga personer också. Mellan klockan 01-03.30 lugnt, sen satte det igång igen. Till och med ambulans personalen var oförstående, åkte skytteltrafik till akuten.”

Ångest och regnbågar
Vårt medvetande är beroende av kontinuerlig tid. Utan det blir det bland annat glapp i minnet. När  sådant sker kan det märkas som omotiverad ångest. Under veckorna före tidhoppen var det flera som vaknade med ångest och som långsamt gick över under förmiddagen. Under tidhoppardagarna uppträdde även regnbågsfenomenet. Det är ovanligt men kan ske i portområden. De kan se ut som om man går eller kör rakt igenom regnbågarna. Här är ett exempel som kom under de här dagarna:

”Både igår och idag sett flera, oerhört tydliga, små regnbågar plötsligt bli synliga och lika plötsligt försvinna. I olika väderstreck. Inte bara jag, utan även mitt sällskap såg dem.”

Andra tidfenomen
Att tiden gör tillbakaskutt och går ojämnt är inte det enda som kan uppträda. Den 19:e juli förra året blev det ett glapp i tiden på morgonen. Osannolikt många försov sig. Hä är en kort rapportering ajg fick: ”Idag ringde inte väckarklockan. Berättade på jobbet och en hade hört på radio i dag att det var fler som försovit sig för klockan var tyst.”

Den riktiga tidens egenskaper är förvirrande, men hoppfull, i dubbel bemärkelse. Du kan aldrig vara riktigt säker att allt är sig likt när du vaknar. Det oväntade är att vänta. Och det du inte vet är långt större.


Mikael Kvist

lördag 20 december 2014

Att hitta kroppens minnen



Sedan kring den 13:e - 15:e December ligger andra verkligheter närmare. Det kan märkas som att man blir mer berörd än vanligt. Man känner mer för man känner igen. Känner igen innebär att man känner sådant som känt förut, fast man inte har händelser till det, för det ligger i en annan parallell verklighet.

Det här kan märkas när man tittar på en bild, läser en bok eller ser på en film. Man blir berörd. Känna är nämligen kroppens minnen. Här kommer några tips hur du själv kan få reda på mer om dig själv i parallell verklighet:

Att hitta själv:
Titta på en film som berör dig.
Gör det ensam så du kan släppa ut dig själv utan förbehåll.
Våga känna allt du känner.
Kom ihåg att känna är kroppens minnen.

Se om filmen efter några dagar när allt landat inom dig.
Se en kort bit och pausa filmen.
Stanna upp och fråga dig vad du kände. (Inte varför känner jag så här. Det är att ifrågasätta dig själv)
Skriv ner känslan/känslorna.
Fråga mer. T.ex hur kommer det sig att jag klänner så här?
Invänta alltid minst 3 till 15 sekunder innan känslan som väckts av frågan har klingat på plats.
Låt allt var ologiskt! Ologiskt är ett bevis på att du inte tänkt ut det själv!
När du känner dig redo spelar du filmen vidare.
Bli inte förvånad om det kan ta några kvällar att se en hel film.

Tips:
Tro inte att du inte kan minnas. Kan du känna ologiskt starkt finns det en orsak till det fast den inte finns i denna verklighet.
När det känns riktigt mycket känns det som om man inte känner någonting - det bara överväldigar. Det är då det krävs känslomod. Stanna i det tills konturerna framträder... och du kan sätta några ord på det.
Ibland är det en detalj i klädedräkt som väcker, eller ett citat. Spola tillbaka om du behöver och se vad ögonen dras till, vad öronen lystrar till. Pausa.

Berätta inte om det direkt efteråt. Låt det landa först.
Spara anteckningarna så du kan se tillbaka på dom. Då lägger dit sig på plats och lägger sig närmare dig i den här tiden.
Passa på nu när andra verkligheter ligger närmare än förut.
Det här är rikt liv. Rikt inre liv.

Filmtips: 
Berättelsen om Narnia - Häxan och lejonet 

Lycka till.
Skicka gärna respons till mikaelkvist100@gmail.com